Håkansböle förr och nu

Till det område som i dag är Vanda anlände svenska nybyggare under senare delen av 1200‑talet. Finland var då en del av det svenska riket. Många av de byar som grundades av inflyttarna hittas lätt på dagens kartor när man söker efter ortnamn som slutar på ‑by och ‑böle.

Ortnamn som slutar på ‑by kommer från den första inflyttningsvågen. Ortnamn som slutar på ‑böle berättar om en ny våg av inflyttning kring mitten av 1300‑talet. Efter detta avtog intresset för att bosätta nya områden. Ordet böle kommer från det svenska ordet bol, som betyder nyodling.

Håkansböle blev troligen en separat by under perioden 1350–1400. Byn fick sitt namn efter en bonde vid namn Håkan (Hakon). Han flyttade från den ursprungliga byn Sottungsby, en så kallad bolby, och grundade en ny bosättning på den plats där Håkansböle herrgård ligger i dag.

Enligt jordeböckerna från 1540 bodde bonden Hokon Jönsson på gården, men troligen var det någon av hans förfäder som gav byn dess namn. Gården förblev i Jönssons släkts ägo ända till början av 1600‑talet. Då köpte lagmannen och fogden Botwed Hansson två ägarlösa gårdar i byn.

Stormannen Botwed Hansson från Borgå tog i början av 1600‑talet över Håkan Jönssons tidigare gård. Han gjorde gården till ett rusthåll. På ett rusthåll hölls en ryttare i kronans armé med häst och rustning.

Ryttarens uppdrag var farligt, men rusthållen fick skattelättnader som ersättning. Framgång i krig kunde också ge möjlighet att stiga i samhällshierarkin. Hanssons son Elias blev en skicklig ryttare som tjänade kronan i trettioåriga kriget runtom i Europa.

År 1645 blev Elias Botwedsson adlad av drottning Kristina som tack för sina insatser. Samtidigt tog han släktnamnet Blylod. Drottningen beviljade Håkansböle gård skattefrihet som frälsehemman, och denna skattefrihet var tänkt att vara evig och utan motprestation. Men privilegiet drogs in 38 år senare.

De svenska regenterna hade skänkt jord till adeln, men i slutet av 1600‑talet började Karl XI ta tillbaka dessa egendomar till staten. Detta kallades Karl XI:s reduktion.

År 1695 köpte reduktionskommissionens ordförande Johan Gripenberg gården Håkansböle. Han bodde på herrgården i nästan 40 år. Håkansböle förlorade en del av sina marker, men behöll skattefriheten eftersom gården åter började hålla en ryttare för kronans armé. En sådan gård kallades säterirusthåll.

Soldater behövdes, eftersom Sverige under första hälften av 1700‑talet var indraget i stora nordiska kriget (1700–1721) och i hattarnas krig (1741–1743). Sverige förlorade båda. Den ryska ockupationen under krigen, stora ofreden och lilla ofreden, liksom farsoter och missväxtår var svåra både för soldater och civila. Liksom många andra gårdar förstördes Håkansböle helt under hattarnas krig och började därefter skuldsättas.

Under senare hälften av 1700‑talet rådde fred och man satsade på att stärka försvaret. Det gav många människor möjlighet att lyckas. En av dem som tog vara på dessa möjligheter var Håkansböles nästa ägare, köpmannen Johan Sederholm från Helsingfors.

Sederholm finansierade byggnadsarbetena på Sveaborg, vilket gjorde honom till den mest inflytelserika mannen i socknen. Från Håkansböle levererades bland annat kalk och brännvin till fästningen. Sederholm tog aldrig emot något adelskap, utan ägde Håkansböle, Gumtäkt och Hertonäs gårdar genom ett särskilt kungligt privilegium.

I början av 1700‑talet skilde sig herrgårdsanläggningarna ännu inte nämnvärt från välbärgade bondgårdar. När spannmålspriserna steg blev jordbruket en hedervärd sysselsättning i adliga kretsar. De adliga började uppföra och inreda praktfulla mangårdsbyggnader, där de också bosatte sig.

Sederholm moderniserade gården avsevärt och lät uppföra en ny huvudbyggnad, en park och ett lusthus för att hedra kung Gustav III:s besök. Under Sederholms tid ökade byns folkmängd med nästan 40 procent.

Håkansböle var i Sederholms ägo i över 30 år, 1760–1792, tills han vid 70 års ålder sålde gården med all lös egendom och boskap till assessorn och vicehäradshövdingen Carl Gustaf Krook.

Mellan Ryssland och Sverige utkämpades finska kriget 1808–1809. Som en följd av kriget införlivades Finland i det ryska kejsardömet och blev det autonoma storfurstendömet Finland. Om Håkansböles utveckling under tidigt 1800‑tal har man hittills bara funnit sparsamma uppgifter.

Vicehäradshövding Krooks änka sålde gården till överstelöjtnant Anders Lorentz Munsterhjelm år 1838. Munsterhjelm är känd som fabrikör; han lät bygga ett oljepresseri vid Dickursbyforsen i Kervo å och grundade bolaget Dickursby Oljeslageri år 1862. Företaget utvecklades senare till Dickursby färgfabrik.

År 1844 lät Munsterhjelm uppföra en ny huvudbyggnad i Håkansböle. Den ritades av Helsingfors första stadsarkitekt A. F. Granstedt, som hade fått sin utbildning av självaste C. L. Engel. Huvudbyggnaden i två våningar var präglad av det tidiga 1800‑talets nyklassicism. Den var timrad, men den horisontella panelen och de antikinspirerade dekorativa motiven fick den att framstå som en stenbyggnad.

Under Munsterhjelms tid uppfördes flera ekonomibyggnader: inspektorshuset, bagarstugan, snickarboden, hantverksboden, tvättstugan, magasinet, stallet, vagnslidret, ladugården och rian. Dessutom utvidgades parken och omformades till en engelsk landskapspark.‍

Anders Lorentz och Lovisa Munsterhjelm hade åtta barn. Deras förstfödda, Constance, var en entusiastisk konstnär. Hon avbildade bland annat sina systrar Fanny och Minette vid bäcken i Håkansböle. Vid den tiden var det svårt för kvinnor att få undervisning i måleri. När Constance gifte sig slutade hon måla.

Lovisa dog endast 43 år gammal, varefter Anders Lorentz gifte om sig med änkegrevinnan Fredrika de Geer till Tervik. Fredrika ansågs vara en varm värdinna som ordnade undervisning i trädgårdsskötsel och kaffestunder också för bondhustrurna i trakten.

År 1881 sålde Munsterhjelm Håkansböle gård till sin styvdotter Lovisa Ehrnrooth och hennes make Konrad ”Konni” Zilliacus med familj.  Änkegrevinnan Ehrnrooth hade sju barn från sitt tidigare äktenskap, och med den elva år yngre Zilliacus fick hon ytterligare tre barn. Under de första åren av äktenskapet arbetade Zilliacus som auskultant vid hovrätten och som tjänsteman vid generalguvernörens kansli. Familjen Zilliacus flyttade ofta och drog snabbt på sig skulder.

Redan efter några år, 1884, såldes Håkansböle och byttes mot Mariefors gård i Kellokoski, där Konni ägnade sig åt hästavel. Även i Håkansböles bokföring finns anteckningar från Zilliacus tid om arbetshästar och ridhästar, för vilka Konni lät uppföra ett nytt praktstall nära huvudbyggnaden.

Håkansböle köptes åter av släkten när Munsterhjelms dotter Aline tillsammans med sin make Oskar Andelin övertog gården. Vid den tiden omfattade godset 900 hektar, varav 175 hektar var odlad mark. År 1890 avslutade Andelin sin aktiva karriär i militären och ägnade sig helt åt gårdens skötsel. Han lyckades väl i sitt arbete, trots att han saknade tidigare erfarenhet av jordbruk.

Oskar Andelin avled 1905, varefter arvingarna sålde gården till Arvid och Emilia Sanmark. Emilia Sanmark var dotterdotterdotter till Munsterhjelms hustru.‍

Arvid och Emilia (Lilli) Sanmark köpte herrgården år 1905. Det första de gjorde var att låta genomföra en grundläggande renovering av den gamla huvudbyggnaden. För uppdraget anlitades den välkände arkitekten Armas Lindgren. När projektet framskred kom familjen Sanmark och arkitekten slutligen fram till att låta uppföra en helt ny huvudbyggnad.

Jugendherrgården stod färdig 1908 och finns kvar än i dag. Under Arvid och Lilli Sanmarks tid förnyades även ladugårdens stenfot och ett nytt hönshus byggdes. Parken utvidgades till andra sidan bäcken, där man planterade olika slags träd. En plan för en engelsk landskapspark beställdes av trädgårdsarkitekten Svante Olsson år 1906.

Arvid Sanmark hade tänkt ägna sig åt jordbruk, men hans hälsotillstånd var svagt och planerna kunde inte förverkligas. Han avled 1908, innan den nya huvudbyggnaden helt hunnit färdigställas. Hans änka Emilia Sanmark fortsatte driften av gården. Till hjälp hade hon sin kusin Axel de la Chapelle samt förvaltaren, eller inspektorn, Alfred Malmgren, som redan varit anställd under Andelins tid. Emilia Sanmark avled år 1918.

Per Kasten, den yngste sonen i familjen Sanmark, blev gårdens värd år 1922. Under hans tid utvecklades gården till en stor mjölkproducerande lantgård. Till Håkansböle anskaffades bland annat en mjölkmaskin och en ny traktor, och nya bostäder byggdes för arbetarna. Håkansböle var en av de största och mest utvecklade lantgårdarna i södra Finland. På gården födde man också upp varmblodshästar, vars föl såldes till Helsingfors ridande polis.

År 1932 gifte sig Per Kasten Sanmark med den svenska Astrid Belfrage. Familjen flydde till Sverige under andra världskriget och bosatte sig där permanent. Efter kriget reste Per Kasten mellan Sverige och Håkansböle ungefär en gång i månaden året runt. Hans hustru och barn vistades på gården endast under lov och helger.

I slutet av 1940‑talet och början av 1950‑talet övergick gården till växthusodling av blommor och grönsaker, och boskapsskötseln avvecklades helt. Sanmark sålde delar av gårdens mark som tomter åren 1937–1942 för egnahemsområdet i Fagersta. På 1950‑talet sålde han mark bland annat till Karl Fazer Oy, och under 1960‑talet till Keskus‑Sato för det nya bostadsområdet i Håkansböle.

Per Kasten avled 1983, men familjen Sanmark använde Håkansböle som sommarbostad ända in på 1990‑talet.

 Per Kasten Sanmarks dödsbo lade ut herrgården till försäljning hösten 2002. Vanda stad beslutade 18.4.2005 att köpa herrgården med tillhörande gårdsområde, och den övergick i stadens ägo i augusti samma år.‍ Köpesumman var 1,2 miljoner euro. För det fick man åtta byggnader och över sex hektar mark.

Huvudbyggnaden övergick till staden, huvudsakligen möblerad. En del av möblerna köptes med hjälp av en donation från en privatperson, och en del skänktes av de tidigare ägarna. Donationsmedlen gjorde det också möjligt att konservera herrgårdens ursprungliga möblemang. I köpet ingick även Mutterhuset, beläget på en separat tomt, som såldes till de hyresgäster som bodde där år 2006.

Arvid, Gunilla, Marie‑Louise och Christina Sanmark sökte en köpare till gården redan på 1990‑talet. År 2002 lade dödsboet in en försäljningsannons i tidningen, vilket väckte intresse på flera håll.

Staden började förbereda ett förslag om att köpa herrgården, och på sitt sammanträde 18.4.2005 beslutade Vanda stadsstyrelse enhälligt att förvärva herrgårdsområdet. Köpet motiverades särskilt av kulturhistoriska skäl. Vid samma sammanträde beslutades att området skulle tas in i planläggningsprogrammet och att dess roll inom stadens organisation skulle utredas.

Inledningsvis planerades att herrgården skulle bli en representationslokal för stadsdirektören och en plats som kunde hyras ut för företagsevenemang. Man planerade att ordna upplevelserika evenemang av hög kvalitet på utvalda dagar och månader. Det fanns också planer på att bygga om inspektorshuset till en festlokal och ett kafé för uthyrning. I herrgårdens utrymmen planerade man att ställa ut konstnären Risto Vilhunens samlingar.

Projektet tog fart snabbt. Under åren 2005–2011 uppdaterades detaljplanen, behovsutredningar och projektplaner togs fram, herrgårdsparken restaurerades med EU‑stöd och huvudbyggnadens yttertak och fasad renoverades. Stadsmuseet började gå igenom herrgårdens föremålssamling år 2005.

Tanken var att åtgärderna skulle genomföras i etapper och att projektet skulle bli klart inom ett par år. Så blev det emellertid inte, utan projektet stannade av när lågkonjunkturen slog till.

Åren 2012–2017 restaurerade staden lekstugan. Museet förde behovsplaneringen vidare genom att ta fram en ny utredning om användningen och renoveringen av herrgårdsområdet. Lokala aktiva grundade föreningen Håkansböle gårds vänner rf.

Renoveringarna fortsatte först år 2018, då inspektorshuset byggdes om till kafé. Därefter, under åren 2020–2021, framskred renoveringarna av bodarna, lillstallet, feststallet och tvättstugan åter i snabb takt, även om coronapandemin fördröjde arbetet med ytterligare ett år.

Renoveringsprojektet för hela herrgårdsområdet blir färdigt i slutet av 2025, tjugo år efter förvärvet. Då är huvudbyggnadens grundrenovering klar. I huvudbyggnaden öppnar ett herrgårdsmuseum sommaren 2026.

Vanda stadsstyrelse beslutade om förvaltningsmodellen för Håkansböle herrgårdsmuseum 4.9.2023. Inom stadens organisation hör Håkansböle till kulturservicens serviceområde, under enheten museitjänster. Håkansböle är Vanda stadsmuseums andra museala besöksmål. Stadsmuseets äldsta museala besöksmål är Dickursby gamla station.

År 2023 fastställdes en vision för herrgårdsområdet och en verksamhets- och utvecklingsplan utarbetades av en tväradministrativ arbetsgrupp. Visionen för Håkansböle herrgårdsområde är ”Levande och unikt”. Vårt mål är att vara en öppen oas för alla – en plats där kultur, historia och natur möts. Vi är också en viktig del av kultur- och idrottsparkshelheten i Håkansböle.

Museet samordnar verksamheten i området, men utvecklingsarbetet sker tväradministrativt inom staden och i samarbete med företag och föreningar. Utvecklingens delområden är bland annat förbättrad tillgänglighet, stöd för gemenskap och välbefinnande, bevarande och möjliggörande samt främjande av turism.

I utvecklingen av tjänsterna har vi arbetat med kundorienterad servicedesign. För att skapa de bästa besökarupplevelserna genomför vi både kundundersökningar och aktivt samarbete mellan aktörerna på herrgårdsområdet. Har du idéer för utvecklingen är du välkommen att kontakta oss via e-post på adressen kartanomuseo@vantaa.fi.

I Håkansböle verkar ett nära samarbetsnätverk mellan staden, lokala företagare och föreningar. Vår vision är ett levande och unikt herrgårdsområde som är öppet för alla. I vår verksamhet lyfter vi fram områdets värden inom kultur, historia och natur. Vi värnar om områdets rika kulturarv och levandegör dess berättelser genom evenemang och gemenskapsfrämjande aktiviteter. Nedan hittar du korta presentationer av de centrala aktörerna på området – de som tillsammans gör Håkansböle herrgård till en attraktiv och levande plats året runt.

Vanda stadsmuseum  

Vanda stadsmuseum är ett museum som drivs av Vanda stad och har två museala besöksmål. Vid den gamla stationen i Dickursby har man ordnat tillfälliga utställningar sedan 1990, och den första permanenta utställningen om Vandas historia öppnar i slutet av 2026. I Håkansböle har sommarutställningar arrangerats i Håkansböle herrgårds gårdsbyggnader sedan 2021.

Håkansböle gårds huvudbyggnad har genomgått en grundläggande renovering 2024–2025, och där öppnar ett herrgårdsmuseum sommaren 2026. Museets uppgift är att dokumentera, bevara, vårda och presentera Håkansböle gård och dess samlingar. Museet ansvarar för omfattande föremåls-, bild- och arkivsamlingar och ordnar utställningar, guidningar och evenemang i området. Dessutom samordnar museet samarbetet mellan aktörerna på området och har ett särskilt ansvar för att utveckla kulturturismen.

Gå till Vanda stadsmuseums webbplats här.

Håkansböle gårds vänner rf

Håkansböle gårds vänner rf är en förening som grundades 2014 med syftet att stödja utvecklingen av Håkansböle gård, som ägs av Vanda stad, och att främja dess användning på ett gemenskapsfrämjande sätt. Föreningen har ordnat hundratals guidningar och evenemang på gården och därigenom värnat och levandegjort gårdens kulturarv.

Sedan 2019 har föreningen ett samarbetsavtal med stadsmuseet. Föreningens aktiva verksamhet har gynnat lokalsamhället i Håkansböle, skolgrupper och seniorer.

Föreningen har spelat en central roll i utvecklingen av herrgårdsområdet. Den har främjat forskning, lyft fram områdets utmaningar och påverkat beslutsfattandet i frågor som rör exempelvis områdets användning och dess turistiska mål.

Nästan 30 000 personer har hittills deltagit i verksamheten. Föreningens påverkansarbete fortsätter i Håkansböle herrgårdsmuseums arbetsgrupper, och nya medlemmar välkomnas. Föreningen leds av ordförande Kati Tyystjärvi.

Besök Håkansböle gårds vänner rf:s webbplats här. 

Kaférestaurangen Håkans

Kaférestaurangen Håkans är en mötesplats i hjärtat av Håkansböle herrgårdsområde, där läcker mat, varm service och en unik kulturmiljö möts. Håkans ger liv åt området året runt och fungerar både som en uppfriskande rastplats i vardagen och som en scen för olika evenemang.

Företagaren Jenny Angeria-Öhman och restaurangchef Petri Parikkas passion för god mat, trivsam stämning och uppskattning av herrgårdens historiska miljö präglar hela verksamheten. Håkans bedriver ett nära samarbete med de andra aktörerna i området och kompletterar herrgårdsområdets tjänster. Lokalerna i inspektorshuset och feststallet inbjuder till att stanna upp och njuta av en läcker lunch, brunch eller kaffestund, liksom av livets viktiga stunder tillsammans med vänner och familj.

Besök Kaférestaurangen Håkans webbplats här.

Kartanon Antiikki Shop - Herrgårdens antikbutik

Kartanon Antiikki Shop, herrgårdens antikbutik, finns i den gamla mjölkkammaren och erbjuder antikviteter i allmogestil samt andra unika inredningsföremål. Vänligen notera att butiken bara är öppen enligt överenskommelse och i samband med vissa evenemang på herrgårdsområdet.

Företagaren Ulla Karjalainen har drivit en förtjusande antikaffär i Håkansböle ända sedan år 2014. Ulla nås per telefon på 0400 703 917 eller via e‑post på adressen ulla.karjalainen@pp.inet.fi.

Gå till Kartanon Antiikki Shops Facebooksida här.  

Barnkulturcentret Bykstugan

Bykstugan är ett 61 m² stort barnkulturcenter som verkar på Håkansböle herrgårdsområde och inledde sin verksamhet år 2022. Centret erbjuder högkvalitativ konst- och kulturverksamhet för barn, unga, familjer samt skol- och daghemsgrupper.

Bykstugan är en del av Vandas nätverk av barnkulturcenter och följer principerna för tryggare rum. Det är en diskrimineringsfri zon och förbinder sig till principerna för Tillgängligare hobbyer‑märket, vilket garanterar tillgänglig och inkluderande verksamhet för alla deltagare.

Centret kan också hyras för exempelvis familjefester, workshops och annan småskalig verksamhet. Lokalen är tillgänglig och lämpar sig för många olika typer av evenemang.

Här bor herrgårdens fladdermusmaskot Chiro, som ofta uppträder vid evenemang på området. Chiro gör också besök utanför herrgårdsområdet.

Gå till Barnkulturcentret Bykstugans sida här.